Dag 7

Klockan är tjugo i två här i Cincinnati och jag inser att jag inte klottrat ned minsta lilla betraktelse sedan strax före elva i morse. Det känns dock som att det inte kommer att bli några större problem att minnas vad kören haft för sig under dagen.

Jag började sjunga i Uppsala domkyrkas gosskör år 1999, och aldrig har jag haft anledning att vara så stolt över att vara korist i denna  kör som nu. Att framföra ett turnéprogram klockan 9.45 på morgonen är kopiöst svårt, så man tvingas inse att det finns något särskilt med Uppsalas USA-kör. Flickkörens starka diskantstämmor i kombination med gossarnas sopraner och altar kompletterar gosskörens kraftfulla herrstämmor väldigt bra, och det råder ingen tvekan om att körerna borde fortsätta samarbeta.

Jag lägger upp två klipp. Det första är från succékonserten i Hall of Mirrors där kören framför Karin Boyes aftonbön. Det andra visar kören uppradad utanför konsertsalen med särskild fokus på tenorerna, enligt önskan från förälder. Bilden visar Maggan hållandes ett diplom för medverkan i körsymposiet.

Efter det makalösa framträdandet väntade Chicken Caesar Salad på Cincinnati Museum Center, där koristerna också fick chansen att studera en järnvägsmodell av 1940-talets Cincinnati, samt beskåda filmen Under the Sea i en Cosmonova-liknande lokal. ”Läckert” funkar bra för att beskriva både salladen, modellen och filmen; även om ungefär 50% av kören drabbades av akut ”post-konsert-trötthet” under filmen och föll i djup dvala.

Tröttheten överföll mig först någon timme senare då vi återigen befann oss på ett stort shoppingcenter. Jag var ute efter ett fodral till min iPod touch, och stod i Apple Store och stirrade på de hundratals alternativ tillgängliga med en ytterst liten bråkdel av sinnet i vaket tillstånd. Jag öppnade en förpackning och provade ett fodral med iPoden. Inte helt nöjd lade jag tillbaka fodralet och kikade jag runt en stund till, varefter jag hittade en annan intressant variant som var väl värd att testa. Beklagligtvis visade det sig att det inte var min iPod jag då hade till hands utan det fodral jag tidigare testat. Jag hade alltså stoppat tillbaka min iPod i den första förpackningen, som jag för länge sedan glömt utseendet på. Febrilt började jag leta bland de fodral jag kollat på, och det dröjde säkert femton minuter innan jag hittade min iPod, Därefter flydde jag från stället för att inte riskera ytterligare missöden.

Efter shoppingen blev det angenäm middag på italiensk restaurang för att fira körens otroliga prestationer under turnén. Ledarna och dirigenten tackades med presenter, och det sjöngs ur sånghäftena närmast oavbrutet. Precis som det ska vara på körturnéer!

Imorgon väntar högmässa och därefter buss till Chicago flygplats. För att lugna all föräldrar kan jag säga: Vid senaste inräkningen (vid middagen) var alla korister närvarande (kan man tänka sig?!)

USA-turnén är nästan över och jag kan inte lova att det blir några fler uppdateringar här på bloggen innan vi är tillbaka i Sverige.

Kvällens överraskning blir ett videoklipp från första konserten i Augustana Church, filmat av Mr. Gerry Schueman. Kameran som använts är en riktig videokamera. Med andra ord – kvaliteten slår den kaskadkräkningsframkallande standarden på min kameras videofunktion med hästlängder. Klippet visar kören när Morgonens rodnad, Kyrie samt Virgo gloriosa framförs. Enjoy!

Om ni vill skicka några sista hälsningar till någon/några av koristerna bör ni göra det före kl. 14.30 svensk tid, för att jag ska kunna garantera att de blir framförda.

Jag kommer att klistra ihop ett avslutande inlägg på måndag eftermiddag (svensk tid).

Tills dess kan ni ju alltid be för att vi får en snäll och smärtfri flygresa.

/Oliver Lindman, hjälpledare ur UDG:s konsertadminstration