Dirigenten talar

Det är dags för resumé:

Jag tror inte att ni begriper hur stort det var att få framträda på ACDA-konventet i Cincinnati. Jag har varit nervös för den konserten i 1½ år! Nu är jag mycket glad och lättad. En lysande första konsert vässades alltmer för varje dag. Under turnéns gång blev ni också allt bättre på att fokusera, koncentrera er, ta instruktioner och förflytta er i grupp, trots tilltagande trötthet, onda halsar och allt sådant som tillhör turnélivet (t om ett fall av kräksjuka, kan vi väl nu avslöja för föräldrarna, för övrigt har vi inga hemligheter).

Jag har fått ta emot många lovord och hälsningar till er från ACDA:s ledning. Visst- de är amerikaner och uttrycker sig som amerikaner gör, men de är också professionella kördirigenter och sådana har inte för vana att sprida oäkta beröm.

För er som kommer att sakna Olivers trivsamma blogginlägg kan jag rekommendera www.gymnasiebloggen.se.

Kamrater körsångare och ledare: boka kvällen 12/3. Då händer något roligt. Hjälpledarna återkommer med fakta.

Kram på er alla!

Maggan

Detta inlägg har en kommentar

  1. Allan Mutén

    Hur uttrycker sig amerikaner? Kanske öser de. Äsch… Grattis ändå. Vilken fantastisk succé. Tyvärr försummade jag tillfället att höra UDG i Washington efter nästan tusen år (jag sjöng under Birger Oldemark och Folke Bohlin och är sedan dess bosatt i Washington) och det grämer jag mig sannerligen över men jag ser fram emot fler tillfällen. Kanske när härnäst jag är hemma i Uppsala igen. Under tiden njuter jag av sången på YouTube och det har varit härligt.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.