Börjar bli tjatigt med succéer nu…

Mest intressant just nu är väl onsdagskvällens konsert, men klottrade ned lite bloggmaterial under dagen också…

(Lokal tid: 12.10)
Jaha ja, då var man på maffiga Tyson´s corner – ett köpcentrum där allt finns. Det verkar inte vara överdrivet billigt, men samtliga korister tycks ha öppnat plånboken ”på vid gavel” inför besöket. Gossopran Olle, exempelvis, har efter tjugo minuter lyckats införskaffa en iPod Touch. Har gått runt och varit observant och flickorna verkar väl distribuerade i grupper om tre i de olika klädesaffärerna. Vad gossarna beträffar såg jag precis ca 20 vandrande röda körtröjor i GAME STOP. Sitter nu på samlingsplatsen med en Starbucks-cappucino och agerar hjälpledare.

(Lokal tid: 14.53)
Inräkning. Dags att lämna detta festliga tillhåll och återgå till arbetet – det vi är här för. Lunchen blev angenäm för de allra flesta. Den arme bloggaren blev emellertid antastad av en galen elektrisk handvärmare på toaletterna. Den gick igång med ett ljud som påminde om ett flygplansmotor på tre centimeters håll. Hjärtat gjorde tre volter och artärerna drogs ut likt segslitna kolaremmar.

(Lokal tid: 18.26)
Flottig pizza. Ombyte. Tankar: ”i värsta fall går det bara grymt bra”.

(Lokal tid: 00.53)
Vi tar en gissningslek. Hur gick det på konserten nu då? Som frånvarande läsare kan du få välja mellan följande alternativ:

1. Det blev ett fiasko utan dess like. Kulerskorna tappade rösten, Maggan bröt armen och fick dirigera med fotsulorna, orgeln frambringade inget annat än små gnissliga pip, och kören gjorde oljud.

2. Det blev ingen konsert eftersom samtliga kåpor blivit kidnappade av den beryktade kåptjuven i Washington DC.

3. Konserten blev en musikalisk praktuppvisning. Publiken var salig och körerna krängde CD-skivor utav bara den.

Klurigt? Här kommer en ledtråd:

Här kommer en till.

Om jag förstått saken rätt så finns det faktiskt inspelningar gjorda med en ordentlig videokamera. Dessvärre är den tillhörande överföringssladden belägen på fel sida av Atlanten. Vad de högupplösta bilderna beträffar så är det bas Anton T som ligger bakom de flesta av dessa, och varken han eller hans minneskort är tillgängliga i denna sekund.

Det bör läggas till att vi sjöng tillsammans med Children´s Chorus of Washington, och gosskörens herrar kunde givetvis inte låta bli att sjunga Kom du ljuva hjärtevän för deras dirigent efter konserten. Det glömmer hon inte!

Inför bussresan hem delades kören upp efter kön och i gosskörens buss fortsattes det sjunga för full hals. Höjdpunkten stavades Carl-Henrik, som  framförde en liten solosång om en byråkrat. Det var så fantastiskt att jag måste skriva ett körarr på låten.

Imorgon ska vi åka buss och åka buss.

Och buss.

Buss.

6 kommentarer

Lägg till en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.